Jag skrev ett inlägg häromdagen som enbart byggde på sorg och smärta. Vi har efter det fått uppleva någonting i Kinnarps Arena som var värdigt och vackert, men också något vi aldrig vill uppleva igen. Saknaden efter nummer ett, Stefan Liv, kommer aldrig ta slut - men han kommer ALLTID leva vidare som en stor legend.
Jag skrev i inlägget att jag inte vet vad som händer nu med ny blogg, med nya inlägg och hur vi laddar för den kommande elitseriepremiären. Men under dagen har HV71 bland annat gått ut med att man från och med nu koncentrerar sig för elitseriepremiären och inte ger intervjuer om vad som hänt. Vi sörjer alla Stefan, och kommer göra det under en lång tid, men han hade velat att HV71 kör över Djurgården i premiären.
Spelare och ledare är alltså fast beslutna om att gå vidare mot elitserien 2011/2012. Och varför skulle då inte vi supportrar göra det? Ska man hitta någon ljuspunkt efter allt som har hänt så är det att alla vi inom HV71 - styrelse, spelare, ledare, personal och supportrar går ur allting som en familj. Vi är HV71-familjen och vi står starkare tillsammans än någonsin!
På torsdag spelar vi en den mest speciella premiärmatchen någonsin. Vi spelar den dessutom i Stefan Livs ära. Vi kommer hålla en tyst minut och vi kommer hylla nummer 1 med ett tifo. Efter det kommer spelarna spela med nummer 1 på tröjan och göra allt vad som står i deras makt för att göra Stefan stolt - var han än befinner sig. Vi supportrar har samma uppgift på läktaren - att lyfta fram laget och föreningen under 60 minuter i den första matchen, och fortsätta så under hela säsongen. Vi gör det för Stefan Liv!
Bär din halsduk med ära på torsdag och kliv upp till arenan med stolthet innanför bröstet. Slit ut dina stämband genom att sjunga för klubben vi alla är en del utav! Vi är HV71 och INGENTING kan rubba oss från att kämpa till oss ytterligare ett SM-guld.
Vi älskar Stefan Liv - Vi älskar HV71! NU KÖR VI! 3 dagar kvar…
1 kommentar:
Mycket väl skrivet som vanligt Finest! Vi måste komma stärkta och mer sammansvetsade än någonsin efter en veckas sorg!
Skicka en kommentar